Att man ångrar saker man har gjort, fastän man inte kan göra det ogjort.
Varför går det inte att sluta tänka på den kvällen nu när du påminnt mig
om den?
Alltså ta nu inte detta på fel sätt, men när du sa sådär så tändes en gnista
i mig. Skulle jag få samma chans 1 gång till skulle jag inte tveka på att ta
den. Jag minns hur det var då, jag kan bara tänka mig hur det kommer att vara.
Men saken är den att det är ett tag kvar innan jag ens kan tänka tanken.

Förlåt för att jag tog upp det, och jag antar att ni är fundersam över vem
jag skriver till. Men det är något ni kommer få fortsätta vara fundersam över.

Aja, jag hoppas att chansen kommer. Ungefär lika mycket som jag hoppas
att jag får chansen att ta den.

/Felix